Årskrönika: Solelåret då allting hände!

2020 kommer för alltid vara pandemiåret, men det är samtidigt ett genombrottsår när det gäller regelverken för solel i Sverige. Flera stora frågor som vi i Solelkommissionen drivit sedan starten 2015 fick sina lösningar. Vårt övergripande mål är att skapa förutsättningar för en marknadsdriven, snabb utbyggnad av kundägd solel. Först då får vi en långsiktigt hållbar utveckling för solel.

Att solel är något som alla elkunder kan vara delaktiga i skapar i sig en förutsättning för omställningen till ett helt förnybart energisystem. Solel på miljontals av våra bostäder och arbetsplatser bidrar med nya kilowattimmar, men också med att skapa intresse och möjligheter för att lagra energi och styra sitt elbehov. Helt avgörande för att vi ska få ett förnybart elsystem att fungera! Vi på Solkompaniet installerade under 2020 för första gången ett antal större batterilager tillsammans med våra solelinstallationer. Intresset från större fastighetsbolag, både privata och offentligt ägda, är stort. Det gör att lagring och styrning med all säkerhet komma vara en del av den framtida solelmarknaden.

Genombrott för solel på stora tak

Sommaren 2020 valde regeringen att lyssna på kritiken mot storleksgränsen på 255 kilowatt och lagförslaget för en höjning till 500 kilowatt är redan klart. Planen är att den nya lagen ska träda ikraft den 1 juli 2021. Solelkommissionen arbetar för att få bort storleksgränsen helt och hållet, men ser självfallet höjningen som ett stort steg framåt. Nu kan det byggas solel på ytterligare 16 000 stora byggnader. Gränsen är dock helt ologisk och har tagits bort i de flesta EU-länder och många länder, som Danmark, har aldrig haft någon! Jag är därför väldigt hoppfull att Sverige snart tar bort gränsen helt för solel som används i den egna byggnaden. Varför ska de största taken som kan bidra med två miljarder kilowattimmar solel fortsätta att stå tomma?

Grönt avdrag för villaägare

Villaägare är vana vi ROT-systemet och nu kommer det gröna avdraget som fungerar på samma enkla sätt. Avdraget görs direkt på fakturan och ingen separat ansökan behöver göras längre. Det innebär att osäkerheten med att stå i kö för att få stöd försvinner och alla som vill ha solel kan bygga det på en gång. Det gröna avdraget är på 15 procent för solceller och 50 procent för lagring och elbilsladdning. Det utgår både på material och arbetskostnad. För att det ska fungera riktigt bra i praktiken behöver Skatteverket ta fram en schablon för hur stor del av totalkostnaden som avdraget ska beräknas på. Idag finns det solel på drygt 50 000 villor och minst en miljon villor har utmärkta förutsättningar för solel. Med det gröna avdraget kommer vi få en fantastisk utveckling för solel för villor och det kommer skapas ett par tusen nya jobb!

Investeringsstödet till solceller avslutades

I juni snabbstoppade regeringen investeringsstödet till solceller som funnits sedan 2009 och omfattat alla typer av kunder och solelanläggningar. Solelkommissionen har länge drivit på för att få en ordnad utfasning stödet, men här fick vi inte gehör. De nya pengar som kom i budgeten för 2021 går nu till de som redan står i kön och stödet sänks till tio procent. Enligt våra beräkningar räcker pengarna därmed till ungefär hälften av de som står i kön. Villaägare kan från och med i år istället nyttja det gröna avdraget. Snabbavvecklingen av investeringsstödet påverkar istället mindre fastighetsägare som ska bygga sin första anläggning, till exempel bostadsrättsföreningar. Vår bedömning är att alla större fastighetsägare som börjat bygga solel på sina tak kommer att fortsätta även utan stöd. Solceller har blivit så mycket billigare och erfarenheterna av gjorda investeringar visar att de är lönsamma även utan stöd.

Solelparker tar fart

Solel på tak har haft en explosiv utveckling de senaste åren, men det är först under 2020 som byggandet av solelparker tagit fart. Sverige har fått sina första parker som är större än 10 megawatt och för de kommande åren planeras parker som tio gånger så stora. Hösten 2020 beslutade riksdagen om en stoppregel för elcertifikatsystemet som medför att de extra intäkterna för förnybar el i praktiken försvinner. Samtidigt avslutades investeringsstödet, som omfattade mindre solelparker. Det innebär att solelparker idag är helt utan stöd i Sverige. Tufft när utvecklingen precis börjat, men fördelen är att risken minskar för de som investerar i stora solelparker. Det är enbart elpriset som sätts på en väl konkurrensutsatt internationell marknad som ska in i kalkylerna, den politiska risken försvinner.

Att elcertifikatsystemet togs bort innebär att utvecklingen mot stora solelparker går snabbare, nu krävs alla stordriftsfördelar för att möjliggöra investeringar. Och det blir istället tillståndsfrågor och elanslutningsfrågor till elnätet som blir helt avgörande för en positiv utveckling. Här krävs att solelparker kommer in i regional planering och blir ett riksintresse, då kan tillståndsprocesserna löpa på smidigt.

Sverige har gott om mark. Om vi använder fyra procent av betesmarken kan vi producera tio terawattimmar el i mellersta och södra Sverige där elbehovet är som störst. Som jämförelse kan nämnas att Ringhals 1, som stängdes vid nyår, har haft en normalårsproduktion på sex terawattimmar. Min bedömning är att det är fullt möjligt att bygga dessa tio terawattimmar fram till år 2030.

Mindre solelparker

En av fördelarna med solelparker är att de är skalbara, de kan byggas både små och stora. Det skapar möjligheter för både privatpersoner, andelsföreningar och lokala företag att bygga solelparker och ta tillvara även på mindre markytor. I Sverige finns det i ellagen en rätt för dessa att ansluta mindre produktionsanläggningar upp till 1,5 megawatt till elnätet och enbart betala anslutningsavgiften. De är idag undantagna från den årliga avgiften. Lagen kom till för att gynna småskalig vattenkraft på 80-talet och var viktig för vindkraften när den började byggas ut. Idag är vindkraftverken mer än dubbelt så stora och undantaget har spelat ut sin roll för utvecklingen, men för solel är det väldigt viktigt för att mindre solelparker ska byggas. Undantagets framtid utreds denna vinter av Energimarknadsinspektionen och förslag kommer i vår.

Stora prisskillnader på el inom Sverige

Sverige har historiskt haft små prisskillnader mellan olika el-områden, men under 2020 steg de till rekordnivåer. Elpriset i Malmö var 79 procent högre än i Luleå och i Stockholm var det 47 procent högre än i Luleå. En av orsakerna är bristen på elproduktion i södra och mellersta Sverige och att stamnätet inte klarar av att överföra tillräckligt mycket el från norra Sverige. För de kommande åren räknar marknaden med fortsatt betydligt högre elpriser i mellersta och södra Sverige, vilket gör att värdet och incitamenten för att bygga egen solel kommer att öka. Det bör också öka samhällsintresset av att det byggs solelparker i södra Sverige.

Ett nytt spännande år väntar för solel och jag tycker det är dags för Sverige att sätta ett mål för hur mycket solel vi ska ha både år 2030 och år 2040. Det kommer underlätta för utbyggnaden av solel både på byggnader och i solelparker. Det känns som om vårt eget mål i Solelkommissionen om tio terawattimmar solel till år 2030 behöver revideras upp!

Johan Öhnell
Ansvarig för Solelkommissionen och ordförande i Solkompaniet

Solelkommissionen är ett nätverk av bolag som tagit strategisk ställning för solel; HSB, IKEA, Telge Energi, Solkompaniet och Vasakronan.