Fokus för 2022
Solelkommissionen anser att några förändringar är särskilt viktiga för en snabb och kostnadseffektiv utbyggnad av Sveriges solelproduktion! Vi har sammanställt dessa förändringar i sju fokusfrågor, klicka på respektive fråga för att läsa mer!
Solelkommissionen är positiva till höjning till 500 kW som genomförs i juli 2021, men vill skattebefria all egenanvänd el.
Att bygga solel på byggnader är den mest optimala lokaliseringen, eftersom de använder ytor som står tomma idag och att det finns ett elbehov i samma hus. Vårt förslag är att all egenproducerad solel som används för att täcka fastighetens förbrukning, oavsett storlek på anläggningen, ska vara befriad från energiskatt. Vi vill att solel hanteras på samma sätt som energieffektivisering. Sverige har självklart ingen skatt på den el som en fastighetsägare inte längre köper när de installerar LED belysning eller byter fönster i en byggnad. Samma princip måste gälla även för solel som produceras på en byggnad. Läs mer i vårt Fakta PM. Solelkommissionen tog 2020 fram en rapport som visar med stor tydlighet att andra EU länder inte alls gör samma bedömning som Sverige. Läs mer i rapporten.
Solelkommissionen anser att det är betydelsefullt att alla får möjlighet att producera egen förnybar energi till lika ekonomiska villkor – även de som inte äger sin fastighet. Det är därför ett naturligt nästa steg att bredda skattereduktionen som infördes 1 januari 2015. Idag omfattar den endast villaägare och andra mindre fastighetsägare som bygger solel på sina egna tak eller vindkraft på sin tomt.
Över hälften av de svenska hushållen bor i lägenhet och en stor del av villaägarna har inte tak som är lämpliga för solel. Samtidigt är intresset för att producera sin egen förnyelsebara el stort bland hushållen. Solel kan byggas i större anläggningar på mark och ägas gemensamt i en ekonomisk förening. Den el man producerar tillsammans med syftet att täcka sin egen elförbrukning bör självklart behandlas lika. Därför föreslår vi att skattereduktionen breddas till andelsägd sol och vindel.
Läs mer om den utredning som pågår i regeringskansliet i vårt Fakta PM.
Sverige har bra förutsättningar för solelparker genom god tillgång till mark och särskilt bra solinstrålning längs kusterna. Solelparkerna kan dessutom byggas i södra och mellersta Sverige där det idag är stor brist på elproduktion och därmed höga elpriser. Solelkommissionens förslag är därför att Sverige gör solelparker till ett riksintresse och tar fram en nationell strategi och ett mål för en hållbar utbyggnad av solelparker.
Vindkraft är sedan länge ett riksintresse och Sverige har ett långsiktigt mål för vindkraften på 100 TWh. Sedan förra året arbetar Energimyndigheten med att ta fram en nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraft. Att göra solelparker till ett riksintresse och att det finns nationella mål och strategier är en förutsättning för att Länsstyrelser, regioner och kommuner ska kunna besluta om tillståndsfrågor och väga olika intressen emot varandra. Det skapar också en tydlighet för elnätsbolagen att de behöver kunna hantera en stor mängd nya inmatningspunkter.
Sol och vind kompletterar varandra utmärkt eftersom de producerar el under olika säsonger och tider på dygnet. För att skapa en jämn produktion under året är det bra för elsystemet med 30 procent solkraft i förhållande till vindkraft. Det innebär att ett långsiktigt mål på 30 TWh solel matchar vindkraften på ett bra sätt.
Energigemenskaper är en ny organisationsform som införs i Sverige som en del av EU:s Ren Energi paketet. I svensk lagstiftning blir energigemenskaperna en ekonomisk förening. Syftet är att skapa förutsättningar för elkunder, både hushåll och företag att kunna dela lokal elproduktion, laddning och batterilagring. Vi ser positivt på denna möjlighet, men för att det ska fungera i praktiken krävs regelverksförändringar.
Solelkommissionens förslag är att Energigemenskaper tillåts att skapa virtuella nät. Det innebär att kunderna kan gå samman och låta sina anslutningspunkter till det koncessionspliktiga nätet avräknas som en gemensam punkt. Solelkommissionens förslag är att energiskatt utgår för denna gemensamma punkt, istället för kundernas individuella. Då skapas incitament att styra, tillföra och dela energi med varandra. Det lokala elnätsbolaget kan ha tariffer som optimerar det lokala elnätet. Samtidigt har elnätsbolaget samma ansvar idag för det fysiska elnätet fram till varje elkund.
I november 2021 beslutade regeringen om nya och bättre regler för kundägda elnät, den så kallade IKN- förordningen. Förändringarna trädde i kraft i januari 2022 och innebär att ett kvarter med flerbostadshus nu kan ha interna nät mellan byggnaderna för att dela på solel och lagring. Det öppnar också upp för kundägda nät mellan olika fastighetsägare som gränsar till varandra. Ett första steg till att skapa förutsättningar för energigemenskaper! Solelkommissionen, tillsammans med Fastighetsägarna och Svensk Solenergi har tagit fram ett tolkningsdokument om vad den nya förordningen innebär som du hittar här: Tolkning interna elnät.
Solelkommissionen arbetar vidare för att regelverken ska tillåta virtuella nät, då kan det bli fler kunder som kan producera och dela solel, lagra, styra och ladda. I vårt remissvar till utredningen om Moderna elnät, skriver vi mer om vårt förslag till virtuella nät. Läs remissvar här.
Energimyndighetens kom med en utredning i september 2019 om genomförandefrågor i det omarbetade förnybarhetsdirektivet. Där ingick ett förslag om att ta bort rätten att erhålla ursprungsgarantier (UG) för mikroproducenter upp till 43,5 kilowatt. Det innebär att alla villor, mindre BRF:er och andra mindre fastigheter inte längre skulle erhålla UG för den solel de producerar och säljer.
Solelkommissionen har kraftigt avstyrkt myndighetens förslag. Vår bedömning är att ett borttagande av rätten till UG för mikroproducenter allvarligt skulle hota den positiva utvecklingen för solel hos villaägare och andra mindre fastighetsägare. Deras solelproduktion skulle inte längre kunna säljas som solel utan hanteras som omärkt el. Icke ursprungsmärkt el, omärkt el, kommer enligt vår bedömning vara svårsåld och därmed ha ett lågt värde på en framtida elmarknad. En villaägare, som använder sitt tak optimalt för solel, har normalt ett överskott på 50 procent, som säljs. Värdet av den el som säljs påverkar därför i hög grad villaägarens intresse och incitament att bygga solel. Vi tog därför fram ett fakta-PM där vi gick igenom konsekvenserna om förslaget genomförs och även ett förslag till lösning för att hantera administrationen. Förslaget går i korthet ut på att Energimyndighetens system kompletteras med ett ombudssystem för elhandlare.
Läs mer om vårt förslag i vårt brev till Infrastrukturdepartementet.
Solelkommissionen anser att undantaget för att betala inmatningsavgift på 1,5 MW är avgörande för att skapa förutsättningar för mindre solelparker. Det är ytterst olämpligt att ta bort detta undantag, som gällt sedan 1980-talet, och varit viktigt för att underlätta för både småskalig vatten- och vindkraft. Självklart behöver det finnas kvar för att få igång mindre solelparker när den utvecklingen precis är på väg att ta fart. Vår bedömning är att ett borttagande skulle innebära att den positiva utveckling som nu startat bryts. Undantaget måste också ses i sken av att både investeringsstödet till solceller och elcertifikatintäkterna togs bort hösten 2020.
Läs mer i vårt brev till Energimarknadsinspektionens utredning om 1,5 MW frågan.
