SvD: Varför hindras solel på de bästa taken?

Sedan 2016 finns en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken. Det behöver energiminister Anders Ygeman ändra på, skriver debattörer från Solelkommissionen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Läs debattartikeln här eller nedan.

Varför hindras solel på de bästa taken?

Sedan 2016 finns en lagstiftning som effektivt stoppar solel på de stora taken. Det behöver energiminister Anders Ygeman ändra på, skriver debattörer från Solelkommissionen.

Intresset för solel är stort i Sverige. Förra året installerade nästan 9 000 villaägare solel på sina villatak. Och 1 500 solelsanläggningar byggdes på bostadsrättföreningar, hyreshus, skolor, köpcentrum och kontor. Totalt ökade solelen med hela 78 procent. Regelverken för privatpersoner och solelsanläggningar upp till 255 kilowatt har förbättrats kraftigt de senaste åren och budgeten för investeringsstödet har ökat. Men de stora taken används inte, gränsen på 255 kilowatt utesluter logistikbyggnader och andra större byggnader. Energiskatt läggs då på den el som inte längre köps när taket är stort.

Solelkommissionen är ett nätverk som består av Vasakronan, HSB, JM, Telge Energi, Ikea och Solkompaniet. Vår målsättning att minst 10 procent av Sveriges elbehov ska komma från solen år 2030. Solelsboomen 2018 är en bra början, men Sverige ligger långt efter länder i vårt närområde. Tyskland som varit föregångsland inom solel ligger på 8 procent solel och Danmark har passerat 2 procent, medan Sverige trots att solelen under 2018 nästan fördubblades bara nått 3 promille!

Vårt förslag är att all egenproducerad solel som används för att täcka fastighetens förbrukning, oavsett storlek på anläggningen, ska vara befriad från energiskatt. Vi vill att solel hanteras på samma sätt som energieffektivisering. Sverige har självklart ingen skatt på den el som en fastighetsägare inte längre köper när de installerar en värmepump eller byter fönster i en byggnad. Samma princip måste gälla även för solel som produceras på en byggnad.

Gränsen på 255 kilowatt är en svensk regel och vi anser att EU:s nya förnybarhetsdirektiv som antogs i december 2018 ger Sverige möjlighet att införa en energiskattebefrielse för el som produceras för att förbrukas av fastighetsägaren. Att förbättra villkoren för kundägd solel finns även med i januariöverenskommelsens punkt 24: ”Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land”.

Dagens regelverk är trots de senaste årens förbättringar gjorda för den gamla elmarknaden där elbolagen producerar, elnäten transporterar och kunderna förbrukar elen. Men solel på byggnader är inte traditionell elproduktion – det är ett sätt för elkunderna att använda modern teknik för att köpa mindre el. Det stödjer dessutom Sveriges mål om ett helt förnybart elsystem och ska inte hindras av gammalmodiga regelverk.

Vi vill ta vårt klimatansvar och bygga mer solceller. Men för att kunna göra det fullt ut, behöver vi ett regelverk som är anpassat till solel. Och när det är på plats kan regeringen avveckla det investeringsstöd för solel som finns i dag. Nu är det upp till energiminister Anders Ygeman att låta Sverige ska ta nästa steg mot 100 procent förnybar elproduktion.

Anders Lago, förbundsordförande HSB
Johan Skoglund, vd JM
Fredrik Wirdenius, vd Vasakronan
Lena Herder, Sverigechef Ikea
Mikael Sellstedt, tf vd Telge Energi
Johan Öhnell, ordförande Solkompaniet